| | Blog | | Länkar | | Gästbok | | [email protected] | | |
|
Motioner om droger #3
Förbud mot ämnen som används i berusningssyfte är ett populärt ämne i runda tre av motionsgenomgången. Dessa ämnen är ett oerhört litet problem jämfört med svenskens supande, som orsakar betydligt fler dödsfall och mer skador på samhället och individen än vad samtliga ej narkotikaklassificerade preparat som används för berusning gör. Trots detta så läggs det bland flera riksdagsledamöter betydligt mer energi på att motionera om att ej narkotikaklassade ämnen ska förbjudas än om alkolproblemet. Troligtvis för att motionärerna själva tycker att det är festligt med ett glas vin eller en snaps då och då. Sociala problem (som minderåriga som berusar sig med diverse preparat) löser man inte genom förbud, men att bemöta detta problem med annat än batonger tycks fullkomligt främmande för våra folkvalda. 2004/05:fp601 av Anne-Marie Ekström m.fl. (fp) - Drogklassning av narkotikaliknande ämne Anne-Marie Ekström vill att det ska införas förbud mot att inneha ett visst ämne om det ska användas i berusningssyfte. Dagens narkotikalagstiftning eller lagstiftningen om vissa hälsofarliga varor är inte lämpad för en klassificering av till exempel butandiol. Lagstiftningen förutsätter att de ämnen som kan komma ifråga för klassificering saknar mera allmänna användningsområden. Därför behövs en ny lagstiftning som måste utformas på så sätt att företag som använder ett ämne i sin verksamhet kan fortsätta att använda ämnet utan att bli lidande men där användning och innehav av ämnet som berusningsmedel blir brottsligt. Detta skulle kunna ordnas genom någon form av licensieringsförfarande. Självklart är det viktigt att klassificeringen görs noggrant men det brådskar med en ny lagstiftning. 2004/05:s9402 av Sonja Fransson (s) - Polisens möjlighet att beslagta ej narkotikaklassade preparat Sonja Fransson vill att polisen ska kunna beslagta preparat som används i berusningssyfte, även om de inte är narkotikaklassade. Många ungdomar använder i dag livsfarliga preparat och drogar sig med. Preparat som inte ännu är narkotikaklassade. Vi vet hur lång tid det tog att narkotikaklassa GHB, nu heter drogerna i stället GBL och GB. Dessa droger står nu polisen maktlös inför. En ung Boråsares död för en tid sedan tros bero på drogen GBL. Eftersom dessa droger inte är narkotikaklassade och också används till annan mer seriös verksamhet, som att ta bort klotter m.m. kan inte polisen beslagta dessa medel. Det har hänt att polisen ändå tagit hand om preparaten och sedan fått återlämna beslaget. Detta är inte rimligt. Polisen måste kunna beslagta preparat, även om de inte är narkotikaklassade, om de används i berusningssyfte. Vi kan inte avvakta till alla livsfarliga preparat som dyker upp och missbrukas blir narkotikaklassade. 2004/05:Ju215 av Göran Lindblad (m) - Drogfria fängelser Göran Lindblad anser att det är ett straff att sitta i fängelse, och då ska man inte kunna "supa eller knarka". Narkotikan flödar i dag ohejdat på landets anstalter. Våld mellan intagna, samt mellan intagna och kriminalvårdens personal är ofta förekommande. Detta är en skandal. Svensk kriminalvård fungerar ej. Kriminalvården har allt för länge präglats av inkompetens och allmänt tyckande. Narkotika på fängelser är ett av de största problemen. För att komma till rätta med det föreslår jag inrättandet av så kallade "trevliga fängelser". De intagna skall ges rätten att välja fängelseform. Låt varje intern själv få bestämma om denne vill låta sig drogtestas dagligen, i så fall på en trevlig anstalt, där permissioner och besök är tillåtna. Den som tycker drogtestet är integritetskränkande placeras på en anstalt med noll permissioner och besök bakom glasruta. Effekten torde bli drogfrihet på båda anstaltstyperna. 2004/05:s37604 av Monica Green (s) - Drogförebyggande arbete Monica Green menar att olika former av föreningar har en viktig roll i det drogförebyggande arbetet. Hon vill att idrotts- och idella föreningar ska få bättre förutsättningar att jobba förebyggande. Hur detta ska göras rent praktiskt sägs inget om och hon babblar mest på med ett politikerspråk som varken säger eller betyder något konkret. Föreningslivet och kommunala verksamheter som fritids, skola, barnomsorg och socialtjänst måste få större möjligheter att på ett tidigt stadium jobba med barns och ungdomars attityder till droger. Ett aktivt föreningsliv ger medborgare med samhällsengagemang. Vi kan skapa bättre förutsättningar för idrottsföreningar och ideella föreningar att jobba med drogförebyggande arbete och drogfria miljöer. Föreningslivets ledare är viktiga förebilder för barnen och ungdomarna. Det är när man är barn och i ungdomstiden som mycket av värdegrunden med normer och värderingar grundläggs. Det behövs statushöjning och prioritering av arbetet för att förebygga användandet av olika typer av droger. På kommunal nivå måste många olika verksamheter inom drogarbetet skapa en gemensam värdegrund, stimulera samverkan och hålla deltagarna förankrade i verkligheten. Ett drogförebyggande program måste ta sitt ursprung ur en helhetssyn och sträcka sig över alla sektorer i samhället, utan vattentäta skott mellan myndigheter, organisationer och föreningar. Det bör vara ett långsiktigt arbete som täcker alla åldrar. |
välkommen
kategorier
nyheter för 2005
|
All trademarks are © their respective owners.